"Tillgängliga data och uppgifter från yrkesfisket talar för att föryngringen för närvarande är mycket svag i rödingbeståndet. Genomförda provfisken visar att andelen små och unga rödingar är mycket liten."
- Fiskets framtid i de stora sjöarna

Röding i Vättern

Problembeskrivning:

Vättern har alltid varit ett bra rödingvatten men under de senaste 10-15 åren har något hänt som gjort att fisket försämrats kraftigt. ”Vi får sämre och sämre fångster, bara stora fiskar och vi ser aldrig småröding. Det måste vara något med kläckningen som inte fungerar”, säger Seth Rylander, yrkesfiskare i Vättern (1). I början av 1990-talet låg yrkesfiskets årsfångster av röding på dryga 40 ton. 2007 hade den sjunkit till 3 ton och föryngringen är mycket svag (2). Bilden stämmer väl med hur sikbeståndet i Vättern har förändrats. Däremot tycks situationen för rödingens bytesfiskar, nors, siklöja och storspigg, vara mer normal (3). Även i andra sydsvenska rödingsjöar, som Mycklaflon, Sommen och Ören, har bestånden gått starkt tillbaka.

Yrkesfiskets totala fångster av röding i Vättern 1955-2005

Källa: Vätternvårdsförbundets årsskrift 2005

Det finns en rad hypoteser kring vad som styrt utvecklingen, som att varma höstar och vintrar gjort att rommen kläcker för tidigt på våren, att lekfiskbestånden är för litet för att en stark årsklass skall kunna uppstå, att fisketrycket är oförändrat eller har ökat samtidigt som sjön har blivit näringsfattigare, att rödingen får konkurrera om födan med utsatt lax, och att signalkräftor skulle äta upp rödingens rom (3, 4). 
Men allt är inte nattsvart. I ett nyhetsbrev från Fiskeriverkets i oktober 2008 med rubriken ”Unika rödingen i Vättern mår allt bättre”, berättas att fångsten av rödingen, abborre och öring ökar mycket, och att det finns en god trend även för sik. Ökningen ses som ett resultat att fisket 2005 stängdes av inom tre områden, motsvarande 15 % av sjöns yta.

Skogochfisk:

Att varma vintrar i sig skulle påverka rödingsbeståndet stämmer inte. Då skulle fisket ha varit dåligt även på 30-talet och 70-talet, då vintrarna också var varma. Och att sjön blivit näringsfattig kan knappast ha missgynnat rödingen eftersom den lär trivas i näringsfattiga vatten. Det går heller inte att skylla det försämrade fisket på utplanterad lax eller på signalkräftor. Lax har det funnits sedan 60-talet så problemen borde ha märkts tidigare. När det gäller signalkräfta är läget lite oklart, men det mesta tyder på att de inte utgör något hot mot fiskar (5). 

Vi vill peka på möjligheten att fångstminskningen kan bero på att de senaste decenniernas expansiva skogsbruk har gjort att utflödet av vedsubstanser från Vätterns avrinningsområden har minskat. I Vättern liksom på de flesta andra ställen där fiskbestånden gått tillbaka, verkar det vara rekryteringen som inte fungerar. Den unga fisken försvinner. Kanske att vedsubstanserna är viktiga i något steg under yngelutvecklingen, exempelvis när ynglen har förbrukat sin gulesäck och ska börja leva på annan föda. 

När det gäller varför rödingfisket sista tiden blivit bättre har vi en annan förklaring än Fiskeriverket. Vi utvecklar den närmare på avsnittet RÖDING OCH SIK I VÄTTERN i vår sammanfattning.

Källor:

(1) Rening drabbar röding. Sveriges Natur, nr 2, 2002.

(2) Fiskebestånd i hav och sötvatten. Resurs- och milööversikt. Fiskeriverket 2005

(3) Vätternvårdsförbundets årsskrift 2006.

(4) Rödingen i Vättern, För vattnets bästa. L Thörne och A Halldén, Regional Miljöövervakning i Jönköpings län, Årsrapport 2004.

(5) Viktigt att samsas om värdefulla Vättern. Sött och Salt, Nyheter från Fiskeriverket, nr 4, 2004.

(6) Unika rödingen i Vättern mår allt bättre. Nyhetsbrev från Fiskeriverket,| 2008-10-23.

Bild: Allt om fisk

 

 

Tillbaka till Fakta

 

 

 

Previous page: Sik
Next page: Öring