"I Mälaren har årsfångsten pendlat mellan 100 och 200 ton sedan statistiken infördes och fram till 1990, då fångsten minskade radikalt, till endast 36 ton. Det visade sig då att unga siklöjor saknades helt i beståndet och fångsterna har varit mycket låga sedan dess."
- Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten

Siklöja i Mälaren och Vänern

Problembeskrivning:

Yrkesfiskets fångster av siklöja i Mälaren hade länge legat på 100-200 ton, men i slutet av 80-talet dalade de markant och 1990 fångades bara 36 ton. De har därefter förblivit låga (1). (Se Figur 1). Enligt uppgifter från Arne Fjälling vid Fiskeriverket i Drottningholm, så har siklöjan haft problem med rekryteringen i östra Mälaren ända sedan 1986. De döda yngel som han då samlade in visade normal embryonalutveckling men hade tomma magar och förbrukade gulesäckar. Det har spekulerats i att ynglen svälter ihjäl (2), och att det skulle bero på att det varit få isvintrar efter 1987. En annan teori (3) går ut på att siklöjans rom kläcker samtidigt som dinoflagellaten Peridinium aciculiferum når toppen av sin blomning, och att algtoxiner skulle påverka yngelutvecklingen.

Under 80-talet och fram till senare delen av 90-talet uppgick yrkesfiskets årsfångster av siklöja i Vänern (Figur 1) till 400-500 ton. Bästa året inträffade1996 då man landade 576 ton siklöja. Tre år senare hade fångsten sjunkit till175 ton. På den nivån har den legat sedan dess. Det har också blivit ont om unga siklöjor (5). Förklaringen till att fisket försämrats tror man är att milda vintrar och långa varma höstar gjort att äggkläckningen på våren kommer innan det finns någon mat åt ynglen. Utvecklingen påminner om den i Mälaren, bara med skillnaden att fångstminskningen kommer tio år senare i Vänern.

Figur 1. Yrkesfiskets totala fångster av siklöja i Mälaren och Vänern

Källa Mälaren: Fiskar och fiskare i Stockholms län – läget år 2002 (4).
Källa Vänern: Vänern – Årsskrift 2008 (6) .

Skogochfisk:

Skulle det vara samma orsak till att fångsterna minskat i Mälaren och Vänern, så kan det knappast vara att klimatet blivit varmare. 80-talet, då siklöjbeståndet i Mälaren kollapsar, var ett relativt kallt decennium. Åren 85 - 87 då rekryteringen slutade fungera, var riktiga isvintrar (7). Att det sedan blivit varmare saknar betydelse. Likaså borde fångstminskningen i Vänern ha kommit tidigare eftersom den föregicks av en lång räcka varma vintrar. Bortsett från det så tyder allt på att det är yngelperiod som är den kritiska punkten för fiskens överlevnad. De förklaringar som finns, att ynglen svälter ihjäl på grund av att det finns för lite eller fel sorts djurplankton, eller att yngelutvecklingen störs av algtoxiner från dinoflagellater, bygger på att djurplanktonsamhället eller växtplanktonsamhället skulle ha förändrats. Så tycks inte ha skett, åtminstone inte i Vänern där det bara talas om mindre inomårsvariationer (6).

Vår teori är att fångstminskningen är en följd av att halterna av vedsubstanser i vattnet har minskat. Det i sin tur beror på att det moderna skogsbruket har gjort att utflödet av vedsubstanser från avrinningsområdena har strypts. Vedsubstanserna kan ha en viktig roll i yngelutveckling. Förklaringen till att fångstminskningen kommer tio år senare i Vänern än i Mälaren kan vara att timmerflottningen på Klarälven pågick ända fram till 1991. Fram till dess fanns det tillräckligt med vedsubstanser i Vänern. Sedan kan det ha tagit något år innan effekten av flottningen helt klingat av.

Källor:

(1) Fiskebestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs- och milööversikt. Fiskeriverket 2008

(2) Siklöjebeståndets nedgång i Mälaren. P Nyberg, E Bergstrand, E Degerman, O Enderlein och A Fjälling.

(3) Toxicity in Peridinium aciculiferum—an adaptive strategy to outcompete other winter phytoplankton? K Rengefors och C Legrand. Limnol. Oceanogr., 46(8), 2001,

(4) Fiskar och fiskare i Stockholms län – läget år 2002. HC Andersson, Länsstyrelsen i Stockholms län

(5) Fiskets framtid i de stora sjöarna. Länstyrelsen i Örebro län, 2005:49.

(6) Vänern – Årsskrift 2008. Rapport nr 49, 2008. Utgiven av Vänerns vattenvårdsförbund.

(7) Århundradets väder. SMHI, Fakta nr 3, juni 2001.

Bild: Allt om fisk

 

 

 

Tillbaka till Fakta

 

 

Previous page: Öring
Next page: Europeisk ål