Ved och fisk

Det finns många studier och observationer som visar att fisken gynnas av att det finns ved i vattnet. Här följer några exempel:

  • Död ved är en viktig faktor för fisk i framför allt mindre vattendrag och i sjöars strandzoner. Den skapar skyddade ståndplatser, utgör substrat för påväxtalger, kvarhåller löv och annat organiskt material, gör att vattendragets bredd och djup varierar, ger ett mer varierat bottensubstrat och ökar den strukturella mångfalden. Avsnitt med gott om död ved har fler och större öringar, mer nejonögon och större artrikedom, än avsnitt där död ved saknas. (Degerman, Magnusson och Sers, 2005)
  • En studie vid SLU gav liknande resultat. Öringstätheten ökade i ett vattendrag efter att mängden ved ökat, men tillväxthastigheten påverkades inte. Ökningen gällde bara för sommarsäsongen. Under hösten tycktes mängden ved inte ha betydelse. (Sundbaum, 2001)
  • I en översiktsartikel om hur ved påverkar strukturer och processer i floder sägs följande -Pioneering works that revealed the strong linkages between LWD (Large Wood Debris) and fish abundance and diversity have been instrumental in demonstrating the ecological roles of wood in channels and stream ecosystems. Such studies helped to refute the once popular idea that a clean river, which may be good for humans, is also good for fish, particularly salmon. (Montgomery and Piégay, 2002)
  • I ett biflöde till Orinoco i Venezuela undersökte man vilken betydelse ved hade för förekomst och artrikedom av fisk. Studien gjordes i pooler som bildats under torrperioden då vattenflödet var lågt. Några av poolerna hade gott om död ved och några saknade ved. I de förra fanns mer fisk och fler arter än i de senare. I tre av dem utan ved placerade man ut grenar och stockar från den torrlagda flodfåran så att poolerna kom att likna de vedrika poolerna. Efter några veckor hade förekomst och antalet fiskarter ökat till samma nivå som i poolerna där det fanns ved från början. Det är oklart vilka mekanismer som ligger bakom förändringen men man gissar på tillgång till föda och skydd mot fåglar och rovfiskar, även om en rovfiskart uteslutande observerades inne i vedansamligarna. (Wright and Flecker, 2004)
  • Att placera ut risvasar i en sjö är en gammal och beprövad fiskevårdsåtgärd för att öka reproduktionsframgången och därmed gynna bestånden av bl.a. abborre och gädda. Det finns olika typer av vasar men alla har det gemensamt att ris eller mindre träd sänks ner och förankras på botten av sjön. Risvasen brukar liknas med en barnkammare där småfisk samlas inne i vasen med rovfisk simmande utanför. Den välkände fiskeskribenten Curt Lindhé ger en annan syn på den saken: Att ynglen får skydd i riset, som ofta framhålls, är närmast ett misstag, ty de håller sig för de mesta inte alls i detta skydd utan i det fria vattnet runt om. Man kan se en tjugo meter lång nästan kompakt svärm av småfisk nedströms om vasen. Att detta lockar extra mycket rovfisk innebär ju närmast motsatsen till skydd. Han skriver också - I riset bildas massor av plankton, som sprider sig i omgivningarna och lockar dit småfisken. (Lindhé 1965)

Mer föda, strukturell mångfald och skydd är de huvudfaktorer som anses ligger bakom de positiva effekterna av ved. Om vedens kemi och extraktivämnen från ved har betydelse har inte undersökts, så vitt vi känner till.

Källor:

Importance of woody debris for stream dwelling brown trout (Salmo trutta L.), K Sundbaum, Licentiate thesis, Vattenbruksinstitutionen, Rapport 32, Umeå 2001.

Wood in rivers: interactions with channel morphology and processes. D. R. Montgomery and H. Piégay, Geomorphology, 51, 1-5, 2002.

Deforestig the riverscape: the effects of wood on fish diversity in a Venezuelan piedmont stream. J. P. Wright and A. S. Flecker, Biological Conservation 120, 443-451, 2004.

Fisk i skogsbäckar. E. Degerman, K. Magnusson och B. Sers, Världsnaturfonden WWF, december 2005

Fiskevård i vardagslag. C Lindhé ur Sportfiske i norden del II, s. 372, 1965.

 

 

Tillbaka till Fakta

 

 

 

Previous page: GROT
Next page: Abborre & Gädda